Dansbanans tillkomst och utveckling

Föreningen ÅRSTABLICK – 25 år, 1984-2009

Föreningen Årstablick bildades alltså 1984. Namnet Årstablick härstammar från ett café som låg intill nuvarande Årsta fotbollsplan på kanten av nuvarande gångväg och stupet ner till Årstaviken.  När caféet brann blev namnet ledigt.

 I:e ordförande i föreningen blev Henrik Ström. Idéspruta i föreningen var redan från början Anita Särlefalk/Eriksson, som sedan var ordförande i föreningen under många många år. Olika sektioner bildades. Den första var nog ”Härvan”, som genom idogt syende och bakande drog in pengar inför det blivande dansbanebyggandet.

Föreningen fick 1985 ett hyreskontrakt med Stockholms stad att hyra Årstaliden på 5 år med förnyelserätt upp till 20 år. Årstaliden såg helt annorlunda ut på den tiden. Hela den plan som består av gräsmatta, dansbana och bodar var en tätbevuxen Asp-slyskog till en höjd av 0,5-3 m. Gräsmatta fanns EJ. I kanten mellan nuvarande skog-kaffebod-dansbana löpte ett öppet dike.

 Första åtgärd blev att slyröja där själva dansbanan skull ligga. Hösten -85 grävdes hål för plintar ner till frostfritt djup ca 2 m. för hand!, trots den regniga hösten. Det hanns även med att gjuta plintar  i snöglopp innan vintern satte stopp för vidare aktivitet. Så våren -86 skulle bygget av banan dra igång, men först måste en el-kabel dras från elskåpet (invid koloniträdgården, som inte fanns då) till platsen för dansbanan.

. Här spelar tillfälligheterna in för Huddingebon Elis liv som förändrade hans liv för all framtid. Eftersom han nyss lärt sig dansa gammalt, begav han sig in till sta´n för att träna gammaldans. Där träffade han på en Årstablicksjobbare, Kerstin, som berättade att de skulle bygga dansbana i Årsta. Första åtgärd var att gräva ner en el-kabel och det var så hårt att gräva eftersom 60% av avståndet

bestod av hårdpackad stenskravel. Det kan väl inte vara så svårt säger Elis, en kväll i veckan kan jag väl hinna med trots att jag jobbar till 18.oo. Det blev inte en kväll i veckan utan bortåt 4 kvällar och någon gammaldans hann han inte med!

 Sedan dess har Elis varit en av de aktiva i föreningen. Det var ett glatt gäng som spikade, sågade och slyröjde och anlade gräsmatta. Bland de mera kända var dykarbasen Edvin Fälting och Amalteamannen Anton Nilsson

 Så äntligen den 13 september 1986 var det invigning av dansbanan i strålande brittsommarväder

. Föreningen fortsatte att blomstra. Det bildades fler sektioner. En ljudteknikergrupp som byggde en stor ljudanläggning med vilken teknikerna skötte ljudet på Valborg och en del danser. En båt inköptes och ett gäng ungdomar kunde ta skepparexamen. En boulebana anlades liksom Fresbie-bana. Renée  Rönnerstig började med Årstablicks uppskattade hopplösa gympa (utan hopp) en av de sektioner som fortfarande är kvar.

 Jag nämnde Valborg. Det har ända sedan -85 varit föreningens största åtagande med en publiktillströmning runt 2.000 personer. Det säger sig självt att det behövs mycket av frivilliga krafter för att det skall fungera.

 En annan sektion som var livaktig och mycket populär bland Årstabor var kultur-caféet, varje tisdagskväll under höst-vinterhalvåret. Den som organiserade kultur-caféet under många år var Anita Särlefalk/Eriksson.

 Redan på hösten -86 insåg vi att vi behövde ett par bodar för kaffeservering och diverse förvaring, men i vårt hyreskontrakt stod att vi INTE fick bygga något permanent utöver dansbana. Under vintern satt Anita, Erik Lundström, Elis och några till och spånade. Skulle man kunna bygga något hopfällbart o i så fall var förvarade man detta? Slutligen ritade Elis 2 enkla skisser på en kaffebod och en lotteribod att byggas permanent. Anita tog bilen och for in till Stadsbyggnadskontoret. Hon lyckades få Stadsarkitekten med sig ut till Årstaliden. Talade vältaligt om våra behov och fick bygglov på stående fot! D.v.s. muntligt! Pappersvägen tog det ju lite tid. Men våren -87 började byggandet av bodarna, med början av kaffeboden. Föreningen hade mycket ont om pengar, men Elis drog i väg med släpvagn till Rivners AB i Älta och köpte begagnat rivningsvirke, (delvis omsågat) till ett bra pris och så kunde, vi ett gäng glada amatörer bygga kaffeboden. En av oss var Erik Lundström som var en duktig smed. Han tillverkade gångjärn  och brytskydd till de fällbara luckorna. Så var det lotteribodens tur. Åter igen var Elis framme och lyckades förhandla fram lösvirke till bra pris. Boden var ritad med ”sadeltak”, men ingen av oss icke proffs visste hur man slog ut (räknade ut) räta vinklar, hållfasthet m.m. Men Elof Pettersson, en gammal timmerman kom till hjälp. Gav Elis en timmes lektion innan han for upp till Dalarna på sommarsemester. Ja så var teorin klar och det blev ett hamrande och spikande på kvällarna. Sv.Radio kom dit och gjorde reportage om vad vi människor kan om vi vill. Anita Särlefalk blev belönad med guldkängan av DN för sitt idésprutande arbete med föreningen Årstablick och Årstaliden.

 Sommardanserna på¨torsdagskvällarna sköt fart och dansande människor strömmade till. Sv.Radio direktsände från Årstaliden en lördagsdans i strålande sol. Man allt var ju inte sol även om det var sommar. Elis berättar; Jag minns en torsdagskväll, den populära 4-mannaorkestern ”Friska Fläktar” skulle spela. När orkestern  spelat ett par bitar öppnade himlen sig och regnet vräkte ner. Alla flydde in i kaffeboden, lotteriboden och upp på scenen tillsammans med orkestern eller in i bilar. Vad gör man? Regnet fortsatte att skvala. Dans var otänkbart  så det blev allsång istället! Alla som var med den kvällen glömmer den säkert inte. Men när det var vackert väder strömmade folket till. Mycket folk. Trängseln var stor på den lilla banan och Elis började yra om att ”vi måste bygga till banan” och ritade en bana som var dubbelt så stor som den befintliga, men han fick inte styrelsen med sig. Efter ytterligare 4-5 år insåg alla, även motståndarna, att vi måste bygga till och vi enades om en kompromiss, ca 80%, större bana. Ny ritning, nytt byggtillstånd som beviljades 13.11.1997. Våren -98 borrades med handstyrd jordborr för plintar och betongplintar gjöts och avvägdes. Jordborren knäckte ryggen på Elis men efter ett antal ryggbehandlingar var han rätt återställd och kunde som vanligt jobba på Valborg med brasan och avskjuta ett imponerande fyrverkeri, sponsrat av Årsta affärsidkare med ICA i spetsen.

 Redan 1:a maj började Bengt Stolt,Alf Bennestam Elis, Erik Lundström m.fl. riva räcke och stolpar runt banan och så satte vi entusiastiska amatörer i gång  och bygga. Elis hade som vanligt kollat upp bästa pris på virke. Drog i väg från Huddinge redan strax efter 06.oo  ut till Tyresö-Trollbäcken för att lasta tryckimpregnerat virke på släpkärra och vara på Årstaliden ca 08.oo då snickrandet tog sin början. (det blev många släpkärrelass oftast ett varje morgon. Det blev långa dagar men vi blev färdiga (så när som på ”kryssen” under räcket) till första dansen sista torsdagen i maj -98.

Sommaren -99 blev ett mycket bra dansår för oss ideellt arbetande Årstablicksdansare men trög-arbetat efter danserna. Trängseln var stor i kaffeboden under paus, men blev etter värre när bord, stolar, m.m. skulle packas in i lilla kaffeboden (stängde vi av kaffebryggaren som står längst in bakom möblerna?).

 Elis ritade en förlängning av själva kaffeboden i sidled och en förlängning

bakåt med en förrådsdel. Beslut togs i styrelsen där Elis då var ordförande och1999-12-01. fick Stadsbyggnadskontoret  vår ansökan och 2000-01-31 blev ansökan tillstyrkt. När våren kom så blev det återigen ett sågande, spikande och hamrande i första hand av pensionärerna Herman Johansson, Rolf Wickström, Hans Lundgren, Elis samt lite yngre förmågor som Agne

 Svangren m.fl. Herman och Elis fortsatte av bara farten att bygga om lilla toaboden så det blev 2 ”toor” en urinoar och ett separat stolförråd. Kaffeboden blev klar lagom till vår stora begivenhet; Valborgsmässofirande. Resten av byggena blev klara till årets första dans, sista torsdagen i maj. Under juni bjöd föreningen på en fest på dansbanan för Valborgs- och byggjobbare och samtidigt som Elis 70-årsdag firades.

Under hösten -99 orkar Elis inte bara vara i farten med att skissa på ovanstående bygge utan även höll på med idéskissen ett segeldukstak över dansbanan. Han fick tag i en bra segelduksmakare, Rolf Gromer och den 6.12.99. godkände styrelsen inköp av segeldukstak

och uppsättning av ställning till dito.

Ställningsbyggare kontaktades och tidsschemat var att det skulle vara klart till 1:a dansen år 2000. Det blev ej så, men under sommaren blev det hela klart. Byggarna; Bosse, Herman, Agne och Elis monterade ihop  en ställning som var gjord av aluminium. Taket hissades under ställning och som gjorde tjänst vid sommarens första regnväder. Det skulle visa sig att taket var bra inte bara vid regn-väder utan även om solen var för intensiv, inte så vanligt med det förekommer..

 Allt flöt sin gilla gång på Årstaliden tills söndagsnatten 2003-10-12. ca kl.01oo. Vår fina aluminiumställning stals!!! Vi har brandförsäkring och stöldförsäkring. Men den gäller bara för det som är inlåst fick jag reda på när jag gjorde stöldanmälan!!! Hur låser man in en fast monterad ställning bestående av bl.a. 8 st.9 m långa aluminiumbalkar? Det fick vi inget bra svar på från försäkringsbolaget! Det blev bara bita i det sura äpplet, kontakta vår duktige byggare Bosse och beställa en ny ställning, nu i galvaniserat stål som inte har något större skrotvärde och som gick att svetsa ihop.

                                                                                                                                   Sid 3 ( 3 )

Monteringen blev spektakulär. Marken var för blöt för en byggkran så vi monterade för hand. Bosse och Elis stående på en 6 m hög rullställnig mitt på banan. Herman, Agne och en till skjutande upp den tunga ca 9 m långa järnbalkarna  över överliggaren på dansbanan upp till gubbarna; Bosse och Elis på ställningen. Tack och lov gick allt bra. Balkarna kunde svetsas ihop där uppe och med stödbenen där nere. Vi kunde pusta ut. Nu kunde vi på nytt hissa vårt segeldukstak under den nya ställningen.

Åren har gått. Många har velat hyra Årstaliden. Vår målsättning är att i första hand bara hyra ut till

AKTIVA i föreningen. En vårdag ringde Niklas Gerby till föreningens dåvarande ordförande Elis och undrade om han kunde hyra banan för Salsadans. Tyvärr sa´ Elis: vi hyr bara ut till aktiva i föreningen. Men om jag och mina vänner blir aktiva medlemmar sa´ Niklas. Ja då går det bra sa´ Elis

Och på den vägen är det. Numera är Salsa´n en sektion i föreningen. De har haft en mycket populär Salsadans – picknick – på lördagar, benämnd Djungelsalsa. Tyvärr blev Salsan 2008 ett ekonomiskt bakslag p.gr.a. konkurren´s från Gröna Lund. Nytt försök gjordes 2009 med fredagskvällar i stället. I skrivande stund är ej utfallet sammanställt

Renée Rönnerstig fortsätter sin ”hopplösa” gympa ( som tidigare nämnts gymnastik utan hopp).

Torsdagsdanserna har blivit mindre slitsamma för de ansvariga genom att vi bildat arbetsgrupper och tack vare att vi fått in nya ideella krafter. Vi behöver fler! Ju fler vi är ju mindre behöver v ar och en jobba. Vill Du hjälpa till? Ring Elis eller någon annan i styrelsen.

 Förutom våra egna aktiviteter har vi ett mycket gott samarbete med ”Årsta scenfolk”  som har haft  allsång och kabaréer på Årstaliden.

 Svenska kyrkan med sommargudstjänst, Sv.tjeckiska föreningen och Jamacia  brukar fira sin självständighetsdag en lördag i början av augusti (i år 2009 den 8.8)

.

Den 22 augusti 2009 firade föreningen sitt 25-årsjubileum på  Årstaliden. Dagen började i regn! Vi ”jobbare” stövlade runt i regnkläder o reste partytält, segeldukstak o div regnskydd. Tursamt nog drog regnet bort så när begivenheten började var det uppehåll. Vi bjöd på bl.a musikunderhållning,allsång, tipspromenad,kaffe-, våffel- o korv-försäljning m.m. samt dans på kvällen

.

Så rullar livet vidare på Årstaliden med tyvärr ständig klottersanering och underhåll, gräsklippning

m .m . Våra största begivenheter är fortfarande valborgsmässofirandet och torsdagsdansen. Ska det fortsätta? Ja det avgör Du, som läser detta ,genom att hjälpa till annars dör den vackra platsen!

 En svart framtid: Först förfaller allt, sedan bebyggs Årstaliden med 3 st ”SVARTA höghus!